Wooltalks 15 november Vi ställde ut i samarbete med andra rasföreningar
Som ni vet så har det på många håll tagits initiativ för att åter få användning för svensk ull. Initiativen på Öland och Gotland har många år på nacken, ullinsamlingar har kommit och gått. Ullförmedlingen är nu en väl använd webbplats för att sälja och köpa ull. Vinnovaprojekten med Röjk, Filippa K m.fl. som använt Fin(ull)Dor(set)ull från Norrby Gård har vi läst mycket om i Fårskötsel. I Halland och Västergötland har Hushållningssällskapet drivit Ull som Resurs, bl.a. för att få fram ullinsamlingar med inlämningsstationer och industriell användning av främst den stora mängden köttras- och korsningsull. Ullvilja driver kvalitetsfrågor och Ull-SM. Arena svensk ull försöker fånga upp alla intresserade aktörer till ett samarbete.
Axfoundation har drivit The Swedish Wool Initiative som arbetat fram Svensk Ullstandard https://www.axfoundation.se/svensk-ullstandard . Läs gärna igenom klassificeringssystemet och fundera över hur användbart det är och hur lantrasernas ull behandlas.
Såklart att vi behövde göra något för att synliggöra svenska lantrasfår och deras ull, det är inte bara vi i Föreningen Ryafåret som lägger arbete på att bibehålla och utveckla fin ullkvalitet. Så vi tog initiativ till en utställning som visade de fyra huvudtyperna av svensk lantrasull på Wooltalks, en branschträff som ägde rum på Textile Fashion Center i Borås 15 nov med 60 deltagare på plats och ett antal på webben. Arrangör var Arena Svensk ull som så småningom kommer att publicera de fyra inspelade föredragen på sin hemsida.
Vi ställde ut korgar med ryaull, gobelängull (Gotland, Leicester), finull och vadmalsull (från Värmlandsfår). I anslutning till dessa hängde affischer med bilder på själva fåren. Vi visade exempel på de fina produkter som kan tillverkas av ullen, bl.a. när det gjordes i industriell skala på 1900-talet: Dräkter och kappor, kjol av vadmalstyg, ”SAS-tyget” och andra extremt slitstarka möbeltyger från Wålstedts (1950-tal), stickat från modern tid, vadmalsjacka från 1967 – Harrys Arbetskläder, samt ”Kerstins myshörna”: Ett nyrestaurerat fälltäcke och en ryamatta som Kerstin Paradis vävde 1959 av Bergås ryagarn som bestod till 100% av ryaull. Den har varit favoritplats för barn, barnbarn och fem generationer hundar och är fortfarande fräsch, som ny! Enda skötsel har varit vädring och skakning. Som dekoration en stickad spetssjal från Hallands Kulturgarnsförening, 100% ryalammull.
Karolina och Gertrud från föreningen Ryafåret bemannade montern tillsammans med Åsa Scherrer i Svenska Leicesterfårföreningens ullgrupp och Gregor Shapiro med fru Josefin från Hallands Kulturgarnsförening. Föreningen Svenska Finullsfår och Gotlandsfårsföreningen bidrog med material.
Vi fick en del positiva kommentarer, och ett par från Textilhögskolan samlade ullstaplar från våra korgar. Företrädare för Arena Svensk Ull ville ha en skrivelse från lantrasföreningarna om hur vi vill ha ett ullklassificeringssystem. Ett utkast är klart och ligger hos föreningarna för bedömning och underskrift. Vi publicerar det på hemsidan när allt är klart.